Sverige

Cirkuläritet- en het förpackingstrend

Paul Krochak arbetar som forsknings- och affärsutvecklare på RISE inom området fiberbaserade förpackningar. Ett av huvudfokusområdena är att öka förpackningars cirkuläritet, med andra ord att utveckla nya tekniker för att designa en fiberbaserad förpackning för att lättare kunna återvinna den eller att den kan återanvändas flera gånger samtidigt som den ska behålla de funktionerna som krävs.

Forskningsinstitutet RISE Research Institutes of Sweden är en av partnerna inom Enterprise Europe Network (EEN) i Sverige. Hos RISE pågår hundratals olika forsknings- och innovationsprojekt på EU-nivå och lokal nivå. Ett av dessa områden är såklart förpackningar.

Paul Krochack, inom vilka områden sker den mest intressanta forskning och innovationerna inom förpackningsindustrin just nu?

- Just nu är cirkuläritet en jättefråga inom området. Med EU:s och alla medlemsstaters hårdare regelverk för avfall och återvinning, kommer alla förpackningsproducenter och varumärken att ha behov av stöd för att snabbt gå från förpackningar tillverkade av 100% fossilbaserad plast, till 100% förnybart material eller mer än 50% återvunnet material. Detta har resulterat i flera innovationsprojekt inriktat mot utveckling av cirkulära barriärer, 3D fiberförpackning som ersättning till plast samt nya metoder för att designa och utvärdera för återvinningsbarhet.

Hur tror du framtidens förpackningslösningar kommer att se ut?

- Med tanken på cirkuläritet, tror jag att vi kommer att få se betydligt mer monomaterial och bio-baserade förpackningskomponenter. Den största utvecklingen kommer att gälla nya barriärlösningar. Digitaliseringen kommer också ha en stor roll, där dessa teknologier kan effektivisera källsortering innan återvinning, men också inom e-commerce för att effektivisera leveranslogistik.

Vilka krav och regler ser ni från konsumenter, branscher, myndigheter som tvingar fram anpassningar och utveckling av förpackningar och vad leder det till?

- Förpackningar, inklusive plast och andra material, står för den största andel skräp som skapas jämfört med andra branscher, t.ex. textil, bygg m.m. och EU börjar sätta tuffa regler för att förebygga denna typ av avfall. Största inverkan kommer finnas på förpackningsproducenterna som blir tvungna att tydligare ansvara för alla material de sätter på marknaden och sedan se till att dessa material återvinns eller återanvänds på något sätt. Exempel på dessa är EU Packaging & Packagin Waste Directiv (PPWD), och Extended Producer Responsibility (EPR). Därför måste hela industrin, från råvaruleverantörer, materialproducenter till varumärkesägare jobba tillsammans för att göra en strukturell förändring i förpackningens design, återvinningssystem och konsumentbeteende.

Hur samarbetar RISE med små- och medelstora företag inom innovationsprojekt?

- Ett bra exempel där vi stöttar SME:er är Normpack - en näringslivsgrupp som hjälper sina medlemmar att uppfylla de lagkrav som finns på material som är i kontakt med livsmedel och höjer på så sätt säkerheten. I dag är 60% av medlemmarna i Normpack SME-bolag.

Avslutningsvis, ett hett tips för företag inom förpackningsindustrin från Ervin Alic, EEN-rådgivare hos RISE.

- Vinnovas utlysning ”Samarbetsprojekt för små och medelstora företag Sverige-Tyskland”länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster passar dig inom förpackningsindustrin som vill driva innovationsprojekt. Med stöd från oss på EEN kan du dels hitta rätt forskare på RISE att para ihop dig med samt få hjälp att hitta rätt tyska partners.

Ett perfekt första steg i att leta efter nya tyska partners är exempelvis att delta i matchmakingeventet European Packaging Talk

Paul Krochak, Forsknings- och affärsutvecklare på RISE